Redning till sås

Fick ett inlägg häromdagen som handlade om såsredning. Vad använder man egentligen? Jag gör inte så mycket sås som behöver redning så jag visste inte rikigt, men givetvis kollade jag upp det. Så här skrev dom på GI viktkolls hemsida

Bra sås reder sig själv
Text: Gunilla Blixt

På det GI-vänliga matbordet erbjuder vi lena gräddsåser, krämiga crème fraiche-såser och mustiga grönsakssåser. Vi serverar både kalla och varma såser och dessutom goda salsor.

Att reda sås med vetemjöl är ett enkelt sätt att
få den tjock och len. Enkelt och billigt, men knappast GI-riktigt.
Bättre då att reda med äggula. Men det finns mängder av goda såser som inte behöver redas.

Fett, mjöl och vatten
En av de första rätterna jag själv strök helt under min första tid med GI var faktiskt redda såser.
Det krävde lite fantasi och uppfinningsrikedom, men jag saknar inte de mjölbaserade såserna ett dugg! Bara tanken på att äta något som består av fett, mjöl och vatten känns helt enkelt inte tilltalande längre.

Nya, spännande smaker
Nej, på det GI-vänliga matbordet erbjuder vi lena gräddsåser, krämiga crème fraiche-såser, bitiga balsamsåser och mustiga grönsakssåser.
På den kalla såsavdelningen är utbudet ännu större. Där trängs både klassiska yoghurtbasera-
de såser och röror av alla de slag med tunna vinägretter och citronetter.


Fakta
Vad är redning?
Redning är en matlagningsteknik som används för att göra en vätska mera tjockflytande i exempelvis sås, soppa eller stuvning. Det finns olika sorters redning.

Redning med äggulor
Man tillsätter äggulor i vätskan som ska redas och när gulan koagulerar blir vätskan tjockare.

Redning med stärkelse
Vanligen görs detta genom att blanda ut vätskan med stärkelse. En bottenredning är när stärkelseblandningen utgör grunden för såsen, som i exempelvis Bèchamelsås. Den passar när man lagar mindre mängder mat, som till exempel till 4 personer. En toppredning tillsätts i efterhand. Den passar när man lagar större mängder mat, som till exempel i storhushåll.
Vetemjöl, tapioka, majssträkelse , potatisstärkelse och arrowroot är exempel på stärkelseredning.